Trollbeat


Okkervil River – I Am Very Far by knubbutt
maj 5, 2011, 19:27
Filed under: ♬Recensioner, ❤Ok | Etiketter: , ,

Betyg: 8,9 av 10

Okkervil River gör skivor som inga andra. Jag brukar prata om ”konceptlåtar” som finns på de flesta bra skivor för att skapa en bra helhet och binda ihop de enskilt starka låtarna. På Okkervils skivor finns bara konceptlåtar, därmed inte sagt att de inte är bra var för sig men att bara lyssna på en låt är lite som att bara se ett avsnitt ur en TV-serie. Efter att på förra skivan The Stand Ins ha gått ifrån denna grundtanke lite med resultatet 1 fantastisk låt men samtidigt deras tråkigaste skiva hittills är de nu tillbaka tillbaka i denna (rätta) riktning.

Varje låt har en unik ton och de överraskar till och med genom att ha digitala trummor på ett par låtar. Faktum är att Will Sheff kan trolla fram hur många vackra ballader han vill men han väljer att utmana sig själv, bandet och lyssnarna genom att ibland istället välja dissonans, smuts och surrealism. Särskilt första halvan är ibland direkt svårlyssnad. På andra halvan släpper han dock taget lite och låter melodierna blomma ut. För någon som inte är frälst sedan tidigare skulle jag faktiskt rekommendera att börja på underbara balladen Hanging From A Hit och sedan lyssna på resten av skivan.

Som sagt är det helheten som är det viktigaste på Okkervil skiva men det finns ändå låtar värda att framhäva som till exempel dramatiska Wake And Be Fine och Shearwaterinspirerade The Rise. Texterna på skivan är inte riktigt lika berättande som de brukar vara men bildspråket (Sheffs trumfkort) ger ändå känslan av att man efter en genomlyssning nyss ha läst en hel roman (inte för att jag någonsin läser romaner men jag tänker mig hur det skulle kännas).

Lyssna också på: Okkervil River – Black Sheep Boy & Appendix

Annonser


Ryan Adams: III/IV by knubbutt
januari 8, 2011, 14:27
Filed under: ♬Recensioner | Etiketter:

Betyg: 7.8/7.4 av 10

Läser man på om var materialet på III/IV kommer blir förväntningarna inte direkt skyhöga. Det är låtarna som blev över vid inspelningen av den i jämförelse med tidigare skivor bleka Easy Tiger från 2006. Men redan efter en snabb genomlyssning kan man luta sig tillbaka och konstatera att något som dåliga låtar inte finns i Ryans huvud. Det finns till och med ett flertal låtar som i mitt tycke är bättre än allt på Easy Tiger. Ryan låter här som Julian Casablancas gnälliga bror, som sjunger bittra texter om saker som inte ska tas på allt för stort allvar.

Trots att detta absolut inte når upp till höjderna på de tidiga skivorna är många låtar värda att antal lyssningar om inte annat för textrader som ”Someone that loves me the way of Star Wars, Wizards and Ninja Wars”. Mest av allt får dock skivan mig att vilja lyssna på Love Is Hell från 2003 som har samma indierockgrund som III/IV men med betydligt mer smärta.

Bäst: Breakdown Into The Resolve, Wastlands, Starwars

Ryan Adams – III/IV

Lyssna också på:

Ryan Adams – HeartbreakerRyan Adams – Love Is Hell Part 1