Trollbeat


Apropå Radiohead by knubbutt
april 15, 2012, 10:47
Filed under: ™Listor | Etiketter:

Såhär någon timma sedan Radioheads spelning på Coachella är slut och den där euforin över den sanslösa avslutningen i Paranoid Android har lagt sig är det nog på plats med lite diskussion i ämnet ”låtar på In Rainbows”. Min käre bloggkollega Anton och jag har i princip ända sedan albumet kom ut varit oense om vilka låtar som egentligen är bäst, fast kanske mest vilka som inte alls hör hemma i toppen. Jag levererar härmed min lista på de bästa och inte bäst låtarna från Radioheads In Rainbows:

Bäst:

1. Reckoner
2. Weird Fishes/Arpeggi
 3. Nude
4. House Of Cards
5. 15 Step 

Inte bäst:

6. Jigsaw Falling Into Place
7. Videotape 
8. Bodysnatchers
9. Faust Arp
10. All I Need

Om Anton skulle lägga upp en egen lista så skulle den se annorlunda ut och vara fel. Så det så.

/johan



Radiohead – The King Of Limbs by knubbutt
februari 22, 2011, 19:01
Filed under: ♬Recensioner | Etiketter:

Betyg: 8,9 av 10

För det första måste jag klaga på hur jobbiga Radiohead är. Sätta ett datum för albumsläpp en vecka innan bara för att sedan släppa skivan en dag för tidigt i alla fall är för det första inte min favoritplan och sedan tycker jag personligen att hela idén med det tidningsalbum som senare ska släppas är allt annat än lockande. När det gäller Radiohead vill man höra musiken och se Thom York dansa. Det är det enda som betyder något.

Skivan är som vanligt, när det gäller Radiohead, utmärkt sammanhållen samtidigt som varje låt är mer eller mindre perfekt i varje detalj. Här kommer därför en recension låt för låt:

Bloom: Skivan börjar med ett dubstepinspirerat med inslag av klassiska instrument. Redan här sätts tonen på Radioheads utan tvekan mest dansvänliga skiva. Det är ett konceptspår som jag tycker att ett förstaspår bör vara men det har samtidigt några riktigt fina vändningar.

Morning Mr Magpie: You got some nerve coming here! Denna låt är hur jag trodde att skivan skulle låta på förhand. Det är en bra låt men jag är glad att inte hela skivan är så här energisk.

Little By Little: Eftersom denna låt antagligen är den som mest liknar In Rainbows gillade jag den redan efter första lyssningen. Låtens uppbyggnad är klassiskt Radiohead med ett underbart lugnt parti efter drygt halva.

Feral: Den mest elektroinspirerade låten på skivan låter riktigt bra men är inte bland de starkare melodiskt.

Lotus Flower: Efter att som första intryck ha sett videon med Thom Yorks dansande och denna briljanta låt kommer jag troligtvis aldrig att glömma den. Det är konstig hur något så avslappnat och lekfullt kan bli så starkt. Handklapp i världsklass.

Codex: Precis när man önskar en lungt låt efter allt trummande kommer Codex som en avslappnande kopp te och en varm filt. Thoms röst låter fantastisk och melodin är enkel och på alla sätt perfekt. Detta är en sådan där låt som skulle kunna hålla på i 20 minuter utan att man tröttnade. Bara för att de känner för det kommer lite orkesterstråkar in och utsmyckar i några sekunder mot slutet.

Give Up The Ghost: Det känns nästan som att den här låten är till för att man inte ska glömma att Radiohead kan skriva låtar utan att vara konstiga. Bra låt och fint gitarrspel.

Separator: Skivans enda besvikelse. Bra låt men man hade förväntat sig mer av en sista låt på en Radioheadskiva.

Sammantaget kan man konstatera att Radiohead har släppt ännu en klassisk skiva. Det är egentligen lite för tidigt att avgöra hur den rankar sig bland Radioheads andra skivor men jag tror att den kommer hamna ungeför jämsides med Hail To The Thief och då inte riktigt lika perfekt som Ok Computer, Kid A och In Rainbows.

Lyssna också på: Vafan som helst med Radiohead utom House Of Cards.