Trollbeat


Battles – Dross Glop by knubbutt
mars 20, 2012, 12:43
Filed under: ☠Inte ok, ♬Recensioner | Etiketter: ,

Betyg: 5.5 av 10

Man kan inte säga annat än att Battles är innovativa. Förra sommaren släppte de sitt första album, Gloss Drop, utan den excentriske sångaren Tyondai Braxton, ett album som saknade det där lilla extra som vi kommit att förvänta oss av Battles. Det var ett bra album, men inte riktigt där.

Bandet släpper i dagarna en samling remixer på låtarna från Gloss Drop, kallade Dross Glop. Framsidan är en kakofoni i färgexplosion (coolast i år?) men det som döljer sig under dessa upplyftande nyanser är mestadels platta remakes av från början för sig rätt vassa låtar. Vi ser gästspel från bland annat The Field, Gui Boratto och Shabazz Palaces och det är egentligen bara den sistnämnda som gör en variant värd att minnas (även om det är av en av Gloss Drops bättre spår – White Electric). Den senaste tiden har vi sett några stabila album av den här sorten, exempelvis Radioheads TKOL RMX 1234567 och Daft Punks Tron: Legacy Reconfigured, men Dross Glop är knappast ett album som går till handlingarna som särskilt stabilt. Innovativt, ja, stabilt, nej.

Annonser


Battles – Gloss Drop by knubbutt
maj 20, 2011, 13:05
Filed under: ♬Recensioner | Etiketter: ,

Betyg: 6.6 av 10

Jag minns min första tanke när jag jag hörde Battles debutalbum Mirrored första gången. I stil med ”Vad fan är det här?” kom jag genom halva plattan innan jag fick för mig att avbryta. Såhär i efterhand och efter många repeterade lyssningar inser jag hur idiotiskt det var och jag tänker definitivt inte göra samma sak med uppföljaren, Gloss Drop.

Där Mirrored gick i 5/4-takt, 7/4-takt eller jag-vet-inte-vad-takt (kanske var det detta som gjorde mig skeptisk till en början) kör Gloss Drop på mestadels i 4/4. Det tar lite mindre svängrum – visst – men trion, som för övrigt kan visa upp stadigare CV:n än de flesta andra indieband, visar än en gång prov på fantastisk musikalitet. Trots detta känns det som att den där uppenbara kaotiska känslan av att inte riktigt hänga med i svängarna i albumet, som gör att man till slut fullständigt avgudar Mirrored, saknas helt klart.

I och med avhoppet av sångaren och gitarristen Tyondai Braxton 2010 har Battles lånat sång och/eller gitarrer från diverse andra artister, bland annat chilenske Matias Aguayo, som kontributerar till den störtsköna ”Ice Cream”, en låt med en hypnotiserande gitarrslinga som genomsyrar spåret från början till slut.

Battles på Spotify